Ja det är klart att jag funderade mycket innan jag sökte. Jag hade ju, som jag tidigare berättat, varit på väg att lägga av sista året innan USM, och sen var jag inte säker på om jag skulle söka alls, trodde nog inte att jag skulle komma in. Var jag tillräckligt bra? Var jag tillräckligt tränad? Jag ville i så fall till Torsby, det var inga andra alternativ som var aktuella.
Jag är inte en person som gillar att stå i centrum, utan vill känna av läget. Jag upplevs nog som lite tystlåten och har man den personligheten så får man försöka ta små steg i taget. Man klarar sig bra ändå!
Till slut sökte jag och när jag väl kom in fanns det inga tveksamheter!
Jag tror inte att jag oroade mig speciellt mycket efter jag fick beskedet. När vi hade träffen i maj, så fick vi svar på en hel del, vi fick träningsprogram och reda på lägerplanering m.m. Det var ju en del grejer som drog igång! Öka på träningen, få bostad, utrustning. Egentligen var ju försäsongen ganska som vanligt med träningsläger, den stora skillnaden var att ingen förälder var med.
Däremot är det bra att ha föräldrarna att bolla med, liksom veta att de alltid finns i bakgrunden. De har hjälpt mig att skapa rutiner och att det funkar med vardagen, pengar till mat, fixat i lägenheten så att jag trivs och det runtomkring.
En sak som jag inte har pratat om så mycket är att satsningen kostar en hel del pengar. Om ni upplever att USM tiden kostar, så är det här ett ytterligare snäpp uppåt! Det är mer resor, mer FIS-godkänd utrustning, och en hyra till för familjen.
Du får ju dator från skolan, men den är låst för allt utom skolarbete. Jag valde att köpa en egen...
Ett tips är att om dina föräldrar servar dig mycket, be dem sluta med det nu! Det finns ingen som tvättar, lagar mat och grejar med skidor, bär eller fixar mellis åt dig, det får du göra själv!
Det är mycket transporter med mycket packning fram och tillbaka, lite checklistor kan behövas i början.
Jag har aldrig tvivlat på att jag har valt rätt, men det är skönt att bara ha 1 1/2 timmme hem om det skulle vara så. Det är klart att jag längtar hem ibland, att få göra helt andra saker, men ofta när vi ligger ute nånstans så längtar jag hem till Torsby också. Och sen får jag ju tänka att inte så många får chansen. Vad hade jag gjort om jag inte kom in??
Som jag har berättat tidigare så har inte tävlingsåkningen stämt för mig, och just nu funderar jag på vad jag har för mål nästa år, vad jag ska utveckla och hur jag ska få till det på tävlingar.
Jag har nog inte själv förstått hur mycket jag har utvecklats både i skidåkningen och som person, men jag och mina föräldrar har fått en hel del kommentarer om det. Jag tänker inte så mycket på det själv.
Jag läser ju en studieförberedande utbildning, så jag "tappar" ju ingenting i skolväg, jag tror har utvecklats under året, har lärt mig att handla vettigt, äta nyttigare och att det ingen ide att dra på det som är jobbigt. Att ta ansvar för skolan är otroligt viktigt, det har jag sagt flera gånger. Annars blir allt jobbigt...
Just nu är det mycket i skolan, 4-5 prov kvar och det är en del plugg nu!
Det som känns bra inför nästa läsår är att nu har jag gjort allt som är nytt, och kan fokusera på att bli en bättre skidåkare!
Jag är inte så sugen på sommarjobb, vill träna och slappa, får se nästa år...
Jag har fått ett projekt att måla 2 hus i sommarstugan i Rottneros.
Hoppas du har fått lite mer svar på dina frågor "anonym", hör gärna av dig igen!
Tack! Kul att du svarade med ett riktigt bra inlägg. Fick många bra svar och det känns bra att veta lite mer. Det kommer nog att vara till en stor nytta nu när jag ska söka till hösten. Jag hör av mig igen om det är något jag funderar över nu när jag vet att jag får riktigt bra svar. Tack igen och du får lycka till framöver!
SvaraRaderaTack!
Radera